I tisdags var det full rulle hela dagen. Dagen började med en långpromenad med hundarna. Nästan hemma stoppade de huvudena i ett hål....och upp kom fyra snokar.....tur att det är fredliga små varelser.. Jag skyndade hem, lämande hundarna och gick tillbaka med kameran... hann fånga en slingrig sak på bild i allafall...
På jobbet var det lugnt fram till klockan fem då en av våra gravida tackor började få värkar. Stackars liten så ont hon verkade ha. Och självklart passade hon på att få ungar när jag skulle iväg det är tur att det då finns ansvarstagande elever som ställer upp och vakar, tack Emma... Jag var chafför åt elever som skulle in på föreläsning om kamphundar (och jag skulle ju såklart lyssna jag med). Vi åkte vid 18 och 20 min senare får jag ett sms att ett litet lamm har anlänt. Straxt innan 19 kommer nästa sms där det står att ett pyttelamm har fötts.
Föreläsningen var bra men gripande. Vi fick se en film på slutet där två pittbull tikar fajtades. I början slogs båda två, men sen fick den ena tag i ett ben på den andra och slet till det bröts av. Sen när den svårt skadade tiken var nästintill medvetslös gick den andra till anfall och började tugga på den andras huvud likt ett tuggben...ush....jag var tvugnen att titta bort. Kände att jag började må illa och sen började jag nästan att gråta...fy så hemskt det var...tänk att detta faktist förekommer i sverige... ryser av tanken...
När vi kom tillbaka till skolan var det verkligen ett pytte, pytte lamm. Det var två tacklamm som föds av mamma Adina. Eftersom de knappt kommit igång att dia vågade jag inte ta risken att lämna dem själva utan tillsyn över natten så jag och Tove valde att stanna och vila ett par timmar på sofforna i grupprummet. Vi gick upp ett par gånger och försökte mata med nappflaska men hon ville inte. Så vid halv fyra när vi tittad till dem trodde vi hon var död...men den lilla gullungen sov bara och reste sig när vi kom och la sig närmare mamma. Vi ansåg att läget var stabilt så vi åkte hem och sov istället. Vid kl. 4 kröp jag och vovvarna ner i vår egna sköna säng för lite sömn fram till 9 då det var dags att gå upp igen...
Stolta modern Adina
Lilla Bäälla och Bäälinda mår nu bra och diar själva från mamman utan problem =)
På jobbet var det lugnt fram till klockan fem då en av våra gravida tackor började få värkar. Stackars liten så ont hon verkade ha. Och självklart passade hon på att få ungar när jag skulle iväg det är tur att det då finns ansvarstagande elever som ställer upp och vakar, tack Emma... Jag var chafför åt elever som skulle in på föreläsning om kamphundar (och jag skulle ju såklart lyssna jag med). Vi åkte vid 18 och 20 min senare får jag ett sms att ett litet lamm har anlänt. Straxt innan 19 kommer nästa sms där det står att ett pyttelamm har fötts.
Föreläsningen var bra men gripande. Vi fick se en film på slutet där två pittbull tikar fajtades. I början slogs båda två, men sen fick den ena tag i ett ben på den andra och slet till det bröts av. Sen när den svårt skadade tiken var nästintill medvetslös gick den andra till anfall och började tugga på den andras huvud likt ett tuggben...ush....jag var tvugnen att titta bort. Kände att jag började må illa och sen började jag nästan att gråta...fy så hemskt det var...tänk att detta faktist förekommer i sverige... ryser av tanken...
När vi kom tillbaka till skolan var det verkligen ett pytte, pytte lamm. Det var två tacklamm som föds av mamma Adina. Eftersom de knappt kommit igång att dia vågade jag inte ta risken att lämna dem själva utan tillsyn över natten så jag och Tove valde att stanna och vila ett par timmar på sofforna i grupprummet. Vi gick upp ett par gånger och försökte mata med nappflaska men hon ville inte. Så vid halv fyra när vi tittad till dem trodde vi hon var död...men den lilla gullungen sov bara och reste sig när vi kom och la sig närmare mamma. Vi ansåg att läget var stabilt så vi åkte hem och sov istället. Vid kl. 4 kröp jag och vovvarna ner i vår egna sköna säng för lite sömn fram till 9 då det var dags att gå upp igen...
Stolta modern Adina
Lilla Bäälla och Bäälinda mår nu bra och diar själva från mamman utan problem =)
